Potatissången och andra spännande ljud

  I saltvatten och i fruktsaft finns joner, mycket små partiklar, som kan bära elektriska laddningar. Koppar och zink har olika "laddningar" i sig från början, ja alla metaller har sin bestämda position i vad som kallas spänningskedjan. Dessa laddningar hoppar gärna på jonerna, liksom laddar upp dem och de börjar då vandra, de negativt laddade mot den mest positiva metallen och tvärtom. Laddningarna lämnar jonerna vid metallarna och fortsätter in i sladden, sedan genom lilla spolen i hörluren och vidare till den andra metallbiten. Knaster blir det när kontakten förs för hand mot metallbitarna, det blir lite darrigt där och många till- och frånslag varje sekund. Det hör vi som knaster.
Med hörlurens zoner mot ett batteris plus- och minuspol istället blir det kraftigt knaster eftersom batteriet är så många gånger kraftfullare, har flera volt än potatisen. Skall till exempel en ficklampa drivas med potatisbatteri behövs bra många potatisar med metallbitar.

Voltas Stapel

Om Volta finns en del på Alessandro Volta
Jacob Berzelius.

Bra om moderna batterier finns att läsa på Batterier
  Det är inte bara potatisar, citroner och många andra frukter som ger ljud. Med hörlurar går det även att lyssna på nätspänningen. För det behövs ett antal meter tunn isolerad koppartråd. Sådan kan återvinnas från vilken liten elmotor som helst - den i en kasserad hårtork, i en leksaksbil, gammal ringklocka eller rakapparat.
Linda den tråden många varv runt till exempel ett mjölkpaket, så att det blir en slinga. Skrapa ändarna rena från isoleringen och linda dem runt var sin zon på hörlurens kontakt. Fixera med tejp. Med hörlurarna i öronen är det nu bara att gå omkring och hålla paketet nära spisen eller  laddningsapparater. Brummar det så är det nätets 50 Hz (svängningar per sekund) som hörs. Magnetfältets förändring som växelströmmen orsakar ger en liten ström i spolen, och den hörs.